Vad är beteendeanalys?

Beteendeanalys är en naturvetenskap som studerar individers beteenden. Beteendeanalysen strävar efter att förstå och förklara beteenden utifrån den unika individen, individens specifika förutsättningar och den omgivande miljön. Fokus ligger på hur beteenden formas, påverkas och förändras i samspel med omgivningen.

Beteendeanalysen är idag ett brett område som kan delas in i tre separata, men nära besläktade forskningsfält: experimentell beteendeanalys, konceptuell beteendeanalys och tillämpad beteendeanalys.

Tre områden inom beteendeanalys

Experimentell beteendeanalys (EBA)

Experimentell beteendeanalys studerar de grundläggande principer som styr beteenden och inlärning. Forskningen sker oftast i kontrollerade laboratoriemiljöer där man systematiskt undersöker hur förändringar i miljön påverkar beteende.

Tack vare denna forskning har vi idag gedigen kunskap om bland annat hur beteenden formas och förändras av olika konsekvenser, hur olika förstärkningsscheman påverkar beteendens stabilitet, samt hur komplexa beteenden kan läras in via små steg.

Konceptuell beteendeanalys

Konceptuell beteendeanalys behandlar de filosofiska, metodologiska och historiska frågorna inom beteendeanalys. Här diskuteras bland annat hur vi definierar och avgränsar beteenden, hur beteendeanalytisk forskning bör bedrivas och hur beteendeanalysen förhåller sig till andra vetenskapliga perspektiv. Detta område bidrar till att tydliggöra och utveckla beteendeanalysens teoretiska grund.

Tillämpad beteendeanalys (TBA)

Tillämpad beteendeanalys (TBA) är det största och mest kända forskningsfältet. Här studeras hur de grundläggande beteendeprinciperna kan användas för att skapa positiva och meningsfulla förändringar inom viktiga livsområden.

TBA är tätt kopplat till stöd, vård och behandling, men används även inom skola, arbete, organisationer och samhällsfrågor. Det är viktigt att understryka att tillämpad beteendeanalys inte är en enskild metod eller behandlingsform. Snarare utgör beteendeanalysen en evidensbaserad grund för att förstå svårigheter och för att systematiskt utveckla och utvärdera insatser för förändring.

Det finns idag många tekniker, metoder och behandlingar som vilar på beteendeanalytisk grund och som har starkt vetenskapligt stöd. Beteendeanalys används inom vitt skilda områden, som exempelvis

  • Föräldrastödsprogram
  • Psykoterapi och psykologisk behandling
  • Skola och utbildning
  • Organisations- och ledarskapsutveckling
  • Idrott och prestation
  • Etisk djurhållning

Beteendeanalys och samhällsutmaningar

Beteendeanalys kan bidra till att förstå och påverka många av de stora samhällsutmaningar som mänskligheten står inför, till exempel klimatförändringar, krig och global ojämlikhet. Dessa problem hänger i stor utsträckning samman med mänskliga beteenden och de konsekvenser som upprätthåller dem. Beteendeanalysen kan hjälpa till att förklara varför vissa beteenden vidmakthålls, även när de får negativa konsekvenser på lång sikt.

Vad skiljer beteendeanalys från andra perspektiv?

Det som främst skiljer beteendeanalysen från andra perspektiv är att fokus ligger på beteendet i sig, och på de observerbara faktorer i omgivningen som påverkar det.

Inom andra delar av psykologin studeras ofta inre begrepp som minne, attityder och scheman. Beteendeanalysen studerar i stället beteendet i sig, och under vilka omständigheter dessa beteenden uppstår och förändras.

Ur ett beteendeanalytiskt perspektiv är beteende allt som en levande organism gör: att gå, springa och sopsortera, men också att tänka och känna. De faktorer som påverkar dessa beteenden beskrivs på ett konkret och observerbart sätt, vilket gör dem möjliga att studera, förstå och förändra.

En levande vetenskap

Beteendeanalysen är ett dynamiskt och växande forskningsfält. Utifrån en gedigen empirisk grund fortsätter forskningen att fördjupa vår förståelse för beteenden och inlärning och hur denna kunskap kan användas för att förbättra människors liv och bidra till ett mer hållbart samhälle.